Undertegnede får mange henvendelser; fra folk som driver med slektsforskning, som ønsker opplysninger om en seilskute, vil ha forklaringer på stedsnavn eller for rett å slett å fortelle en historie. Noe av dette er det relativt greit å gi svar på, andre ganger møter vi/jeg veggen. Uansett gir hver slik henvendelse et bidrag til ny kunnskap om Hvaler-samfunnets liv og historie.
I dag ringte en hyggelig kar, Thorbjörn Enberg fra Norrbotn i Sverige med en spesiell historie og prosjekt, et prosjekt som innebærer arbeid med en dokumentarfilm om oldefar fra tiden 1850 – 1935. Thorbjörn har røtter tilbake til Korshavn der hans oldefar på morssiden , Carl Martin Christianssen ble født i 1847 med far sjøkaptein Niels Christianssen Barfod (68) og mor, Eva Sofie Samuelsdotter (25), prestedatter fra Sverige.
http://stamtavle.barfod-barfoed.dk/getperson.php?personID=I3805&tree=barfod1
Carl Martin gikk på Brekke skole, der han startet allerede i 1853. Hans beskrivelse fra tiden som elev ved Hvalers første faste skole er det første «tidsbildet» vi har fra skolen.
Klassebilder fra Gamle Brekke skole tatt på slutten av 1800-tallet, mao langt senere enn tiden da Carl Martin Christiansen strevde seg fra Korshavn fram til den nye skolen på Kirkeøy, Brekke skole
Jeg gjengir her Carl Martins beretning slik Thorbjörn Enbergs sendte den til oss:
Så här skriver en elev som startade i skolan 1853: Vid fyllda 6 år fick jag börja gå i skolan hos läraren Hanssen som även var kyrksångare, på Bräkke som låg omkring 2 kilometer från hemmet. Skolan bestod av 2 klasser, en mindre och en större, den mindre tisdag, torsdag och lördag och den större måndag, onsdag och fredag, med början sommaren kl 8 och om vintern kl 9 fm, med undervisning till kl 2 med en timmes rast mitt på dagen. Skolsalen belägen på nedre botten av ett hus som även tjänade till bostad åt kyrksångaren, var högst primitivt inredd, med 2 långbord med vardera 2 par långbänkar samt en kateder för lärarna, gossarna vid bordet närmast läraren och flickorna längst bort. Som instrument fanns en s k salmedekon och en stämgaffel det var allt. Undervisningen i skolan bestod
av innanläsning, skrivning och räkning, förhör av läxor som skola läras i hemmet, kristendom ur Luthers katekes samt Växels bibliska historia, därjämte förläste läraren ofta ur någon bok, n~gon god berättelse. För den yngre klassen var att räkna och skriva på griffeltavla, sedan med blyerts innan man blev anförtrodd att få använda bläck och fjäderpenna, ty stålpennan var ej kommen i bruk i början av min skoltid.
Skollärar Hansen var en mycket sträng man, men som lärare var han utmärkt, ty de gedigna kunskaper han enligt den tidens begrepp var i besittning av önskade han även bibringa sina elever och ej förekom att några analfabeter släpptes igenom från hans
skola.
Paul Henriksen